en gång i tiden var jag ung och dum. mest dum faktiskt just när det kommer till detta. när jag var 16 träffade jag "min första kärlek" och vi hängde ihop i 1,5 år. mamma pratade så med mig om blommor och bin och plötsligt var det p-piller dags! när vi sedan gjorde slut så skulle jag ALDRIG träffa någon igen så jag slutade med pillerna.
få månader senare träffade jag en kärlek och innan jag hunnit till MVC och fått nya piller så visade det sig att jag var gravid. abort var ett självklart alternativ och en pillerkur sattes igång. en dag tog dessa piller slut men då var jag ändå singel och skyddade mig bra på annat vis (trodde jag) och blev såklart på smällen IGEN, jäkla dum får man va! abort var såklart självklart här också och en spiral blev ett säkrare kort..
jag ångrar inte dessa aborter och jag skulle göra samma val om jag fick chansen..men sen kalle kom och jag vet hur stark kärlek man har till sina egna barn så kommer tanken ibland: hur hade dessa barn varit? vad hade de haft för kön? vad hade de hetat? hur hade de sett ut?
ibland kan jag känna mig ledsen över hur jag bara nekade dessa barn livet men samtidigt är jag så jävla tacksam över att jag gjorde som jag gjorde för annars hade jag varken haft max eller kalle idag. jag är så himla tacksam över att jag tillslut träffade max och att vi såg till att kalle kom till världen ♡ jag är mer än nöjd med dessa två att om det inte är meningen att jag ska få chansen till fler barn så är jag ändå rikast i världen ♡
Kommentera